Smärta i ländryggen

Detta är ett inlägg för dig som lever med långvariga ländryggsbesvär. Många av oss upplever smärta i ryggslutet med jämna mellanrum, medan andra lever med ständigt närvarande värk som hämmar och stör i vardagen.

Men vad beror egentligen ländryggssmärta på? Ofta är grundorsaken en vävnadsöverbelastning, med akut smärta som påföljd. Hur och varför en sådan skada uppstår varierar förstås mellan alla drabbade – och anledningen är i själva verket oväsentlig eftersom ursprungsskadan faktiskt redan har läkt.

Men, att det är färdigläkt innebär inte alltid att området är smärtfritt. Ofta övergår den akuta värken till inflammation (och vid akut skada är detta bra, inflammation är vad som får skadan att läka). Därefter uppstår en lokal värk som inte längre beror på själva inflammationen, utan beror på andra faktorer.

Det finns många olika upphov till smärta, och inom forskningen diskuteras flitigt de olika smärtmekanismer som samverkar. Flera olika mekanismer arbetar tillsammans, men ofta brukar en av dessa sticka ut och dominera bilden. Och när det handlar om lokal sensitisering är det just känsliga nervänder som får det gamla skadeområdet att göra ont. Denna sensitisering är orsaken till smärtan i ländryggen, ett obehag som kan pågå under en lång tid.

Men detta betyder inte att det också kan finnas en gnutta inflammation där det smärtar, speciellt om du inte har lärt sig att använda sina muskler i området på rätt sätt. I sådana fall blir du mer belastningskänslig vilket får den påfrestade delen att signalera obehag. Det kan handla om en mindre muskel som överansträngs och retas till följd av att en större sover. Om retningen medför en mindre vävnadsskada uppstår en mindre inflammation som ett försök att reparera det agiterade området. Denna reaktion kan också orsaka smärta.

Men, hur mycket eller lite inflammation som pågår kan du snabbt ta reda på genom att inta antiinflammatorisk medicin. Om detta ger god effekt, ja då besväras du förmodligen av en lagom stor inflammation. Har du ingen större effekt av tabletterna finns det nog heller ingen inflammation att tala om.

Hur som helst, gemensamt för alla med långvariga ryggbesvär är att det uppstått felaktiga rörelsemönster i ländrygg och angränsande områden. Muskler som är tänkta att samarbeta gör det inte längre, eller har börjat samarbeta på fel sätt.  

Nyckeln till en frisk och funktionell rygg utan smärta är bra hållning, god bålstabilitet och rekrytering av rätta muskelsynergier vid arbete och dagliga aktiviteter (muskelsynergier är det samarbete som sker då många muskler arbetar i grupp för att utföra en rörelse).

Den motoriska kontrollen av djupa och ytliga rygg- och bålmuskler är förutsättningen för en god bålstabilitet. Användningen av våra posturala muskler hjälper kroppen att hantera gravitationskraften på rätt sätt och utan att bli trötta. Andra muskler är bättre på att utföra stora, snabba och starka rörelser men de har ingen uthållighet att tala om och tröttnar snabbt om de måste arbeta mot tyngdkraften.

Vid långvariga smärttillstånd, då det uppstått oreda i aktiveringen av olika muskelsamarbeten, blir det ofta så att de posturala musklerna i området inte gör sitt jobb – därför måste andra rycka in och täcka upp. De muskler man använder som kompensation drabbas snabbt av överbelastning, vilket visar sig som ömhet, stelhet, värk eller svaghet. Även lederna som ska styras av ett gott muskelsamarbete drabbas av obehag som följd.

Denna obalans av muskelstyrningen drabbar de flesta med långvariga besvär och man blir inte bra förrän man analyserat vilka specifika muskler som sover och vilka som överbelastas. Lyckligtvis kan man genom specifika träningsövningar enkelt rätta till felbelastningen, och den positiva effekten känns ofta omedelbart. Sedan gäller det att fortsätta med övningarna ett tag till (cirka 8 veckor) för att förbättringen ska bli mer permanent.


Har du funderingar runt detta, kontakta vitala.health